fredag den 12. marts 2010

4. skolekomedie i 1966: Molières Tartuffe

Så vidt jeg er orienteret blev denne forestilling instrueret af Erik Skjødsholm. Det er jo et af verdenslitteraturens store stykker, som 2.g'erne kaster sig ud i. Opførelserne foregik fortsat på Hobro Teater.

Den store danske skriver følgende:

Tartuffe, hovedpersonen i Molières komedie af samme navn (1669). Navnet er blevet en stående betegnelse for en hyklerisk, magtgrisk person, en snyltegæst. Hos Molière er figuren dog først og fremmest skinhellig, hvad der skaffede forfatteren store vanskeligheder med kirkelige kredse.



Handling 

Tartuffe, en slipad bedragare, lurar till sig pengar genom att säga att han är ädel och god och allt han önskar är att vara sin Gud trogen. Han lurar sin väg in i en familj genom att charma fadern med sitt ädla och goda sätt, och lurar till sig både hus och dotter. Men familjen får tillbaka sin egendom och bedragaren Tartuffe straffas.
Akt I – Madame Pernelle, skäller ut sin familj, hon hävdar att Tartuffe är en ädel man som de andra bör lyssna på, hon lämnar sedan hemmet och återkommer inte under pjäsens gång. Orgon som sedan tidigare har lovat bort sin dotters, Mariane, hand till Valére, bryter nu detta löfte till förmån för Tartuffe.
Akt II – I den andra akten lär vi känna kärleksparet lite närmare. Mariane är förkrossad över sin faders beslut och överväger att ta livet av sig.
Akt III – Det är först här som Tartuffe gör entré, trots att han hela tiden har stått i handlingens centrum. Orgon låter sig trollbindas av den påstått gudsfruktige mannen. Damis drivs ur huset och Orgon lovar du förutom sin dotter även bort hela sin förmögenhet.
Akt IV – Elmire avslöjar nu bedragaren och öppnar sin makes ögon. Detta sker dock för sent, ett gåvobrev är redan underskrivet.
Akt V – Pjäsen slutar lyckligt med att Tartuffe arresteras på uppdrag av konungen och Mariane äntligen får sin älskade Valére. Konungens rättvisa prisas i sista scenen med orden: "hans godhet prisar jag och allt vad den jag skyller", en fras som antagligen tillskrevs Moliéres egen beskyddare, Ludvig XIV.

Ingen kommentarer:

Send en kommentar